Press Kontakt

SISU News Center, Office of Communications and Public Affairs

Tel : +86 (21) 3537 2378

Email : news@shisu.edu.cn

Address :550 Dalian Road (W), Shanghai 200083, China

Lästips

Lyktor


09 May 2017 | By Pan Junyu (David) | SISU

 

’Mitt öde är tillsammans med lyktorna, och jag ska alltid stanna tillsammans med lyktorna.’ Säger lärare Zhu, vem som är 75 år nu, och arbetade med folklitteratur och konst innan han blev en pensionär. Men, han började lyktors tillverkning av en slump. Vår lärare öppnar sin mun. Historian började på en folkkonstverksamhet i Baoshan distrikt 1983. Han avslutade dokumenten av mästare Su och mästare Wang när han förberedde verksamheten, och då var han attraherad av lyktor tillverkningen, sedan började hans liv med lyktor.

’Lyktorna har blivit min vän, min partner.’

Lärare Zhu:s färdighet har blivit mycket bättre efter fem års studier. På en folkkonkurrens 1988 tillverkade han en drake i lotus och kunde rulla, och tog mästare mellan vuxnare, eftersom draken var fin och kunde rulla. Vad mer, han lovade att tillverka två gigantiska lyktor som var 10m lång. De var i samband med varandra med en färg boll som var så kallade ’två drakar spelar en boll’ kommer från kinesisk mytologi, och tog mästare på lantern festivalen i Xinchang stan.

 

 

Eftersom han var väl berömd, deltog lärare Zhu i tillverkningen för den första lantern festivalen i Chenghuangmiao 1989. Det var en arena, som var full av de bästa lyktor tillverkare i och runt Shanghai. Vår lärare diskuterade tillsammans med andra, jämförde med andra, och var mer och mer berömd. Han har också deltagit i Internationell EXPO för Folkkonst 1992 och drakbåtsfestivalen 2004. I 2008 tog Lärare Zhu Luodian Lyktor utomlands till Nya Zealand, och deltog i en utställning på Centrum för litteratur i Paris tillsammans med sina material, eftersom han skulle lära franska barn de lätta kanin lyktor. De söta lilla kanin lyktor lockade barnen. Lyktor är så imponerade att de kan bryta hinder mellan olika länder, och utbyter kultur mellan olika nationer.

Lyktor, också kallade ’färga lyktor’, är en traditionell konst som är populär i hela Kina. Enligt olika van och medvetande, tillverkar man lyktor med olika material t.ex. bambu, metall, silke m.m., folie den festlig atmosfär tillsammans med andra konster t.ex. skulptur, målning och broderi. Det finns mer användning av Luodian Lyktor, som är offer. Hantverkare tillverkar lyktorna med reed, som är en produktion bredvid sjöar eller floder, och sedan fastar dem med papper och hänger dem på lilla papper hus som är tillverkat för offer. Även om det inte är så lyckligt, grundläggande tekniker t.ex. att stöddiga och montera är fortfarande arv och utvecklat, bara för att de lyktorna har låga kostnader.

Det finns en sak som är samma med lyktorna på sistone, även om det har ändrat så mycket------ på Lanternfestivalen är speciella lyktor de bästa artiklar för att pryda och spela. ’Lyktorna kunde inte försvinna från festivalen. Då var Luodian jättelivlig! Här fanns ett affärscentrum till jordbrukare som bodde runt.’ Vår lärare kan fortfarande komma ihåg den livliga scenen. Affärer hoppades att de kunde ha bättre resultat, jordbrukare hoppades att de kunde skörda mer, så lyktorna är hängt upp på varje hus när det är Vår Festival varje år. På den 14de dagen i den första lunar månaden hänger man lyktor upp, på den 15de dagen visar man lyktor och på den 16de dagen släpper man lyktor, och det företräder en väl skörd i förra året och välkomnar det nya året. Det är magnifikt i Luodian varje år, för att alla affärer vid vägen hänger många olika lyktor, det är lik som två eld drager, som skiner på kvällen.

Lärare Zhu har också förbättrat lukttillverkning med nyaste tekniker. Han har ett motto som heter ’ärva men inte envisa, uppdatera men inte dagdrömma’. Han använder av järns like istället av svag reed, lim men inte pasta. Han förband lyktor, men nu gör han det inte, han mosaiker istället.

Nu finns det ingen person som kan ärva tillverka Luodian Lyktor. ’Först måste de älska lukttillverkning verkligen, också sen måste de bli vår nästa generation.’ Men i själva verket, är lukttillverkningen inte försuttit med generationer. Vår lärare sprang och tittade på någonting med lyktor, när han vet ingenting om lukttillverkning. Han har hällt till konsten med nästa alla sin tid. Från lätta hexagon lyktor till komplexa speciella lyktor, han fortsatte utforskning, konsumerade alla sin tid och arbetade utom sova på flera nätter. Han har gjort alla, bara för sin intresse och älskling till konsten. Eftersom det saknar person som kan ärva det, Lärare Zhu säger, att han hoppas att regeringen kan på att hålla aktivitet om lukttillverkning i skolorna, så att utbilda nya talanger som älskar det. ’Jag letar efter, letar efter att någon person kan ärva honom.’ Känslor han, ’jag hoppas att mera och mera personer kan förstå de vackra lyktor, och sedan ärver och utvecklar den kinesisk traditionell kultur.’

Det mest sättet att ärva folks konst är att mästare tala till en student, det saknar textböcker som berättar tekniker av folk konstverk. Tänker på det, Lärare Zhu skriver ner en textbok på grundval av sina rika erfarenheter. Det inte bara utvecklar konsten och lockar yngre personer till sig, utan också tillhandahåller rika dokumenter för yngre personer att förstå det på texten. Så dyr är det!

Nu finns det ungefär 20 pensionär som envisas att tillverka lyktor. Ibland håller regeringen lust aktivitet för att främja traditionell kultur, men också visar tillsammans med restauranger och tempel, utan Drakbåtsfestivalen i varje år. Men konsten har träffat ett problem att ingen skulle vilja ärva det, även om det är populär i Luodian. Traditionell kultur är centrumet av kinesisk nation, så vi måste tänka hur vi ska ärva den utmärkta delen i kultur.

 

“我与花灯之缘已是难解难分,我与花灯将相伴到永远!”说这话的老人已经75岁了,他叫朱玲宝,退休前在宝山区搞群众文艺工作,说起他与花灯的缘分却结地非常偶然,老人打开了话匣子。那还得从一场民间文艺年会说起。

1983年,当时的宝山县要办一场民间文艺年会,在那场记忆深刻的文艺年会筹备过程中,在文化馆工作的朱老师负责苏文华、王庆华两位罗店彩灯老师傅的材料收集整理工作。工作过程中,他被两位老师傅的扎灯绝活所深深吸引,于是从此开始了虚心学习求艺的生活。

“花灯成了我的朋友,我的伴侣。”

通过五年时间的不断摸索,朱老师的技艺有了显著提高。在1988年大世界举办的民间彩灯大赛中,他巧手扎了条会上下转动的荷花龙参加比赛,凭借做工精美、上下摆动如飞龙灵舞而一举成名,夺得了成年组第一名。一位来自南汇新场的服装厂厂长对此十分感兴趣,当场邀他加以放大。朱老师大胆许诺,花一周制作了两条长达十米的巨型花灯,中间用一个彩球相连接,取彩双龙戏珠,并在新场元宵灯会上夺得一等奖。

蒸蒸日上的朱老师在1989年代表罗店参加了城隍庙首届灯会的制作。这是一个高手云集的舞台,来自上海周边手艺顶尖的花灯师傅都汇聚于此各显其能、比较才艺。朱老师通过切磋不断改进提升,日趋成名。1992年的民间国际艺术博览会和2004年的龙舟节,朱老师都用他自己制作的彩灯妆点营造了节日热闹欢腾的氛围。2008年,朱老师带领罗店彩灯走出国门,2010年,他又随同奉贤代表团一起赴法国巴黎文化中心参展,他特地从国内带去材料,教授法国小朋友制作简单易学的兔子灯,兔子可爱的模样一下子打动了法国孩子们。花灯的魅力打破了国家地域的屏障,维系着不同民族间的文化交流。

又叫彩灯的花灯,是我国各地普遍流行的传统工艺品。人们利用竹木、金属、丝绸、色纸等材料,根据各自的审美习惯、审美意识,通过彩扎、裱糊、编结等方式,结合刺绣、雕刻、剪纸、书画等技艺烘托婚寿喜庆气氛。罗店的彩灯有着更为广泛的用途,那就是祭祀。艺人以沿水边特产的芦苇为骨,用扎灯方法糊上纸,在“做迷信”的纸房子挂上灯,结合放荷花灯等行为进行祭祀。虽说并不那么吉利,然而成本低销路好的特点使得彩扎、裱糊等核心技术得以传承与发扬。

然而不管怎么变,有一点是相同的:到了元宵灯节,特制的各色彩灯成了人们观赏、娱乐、竞技、竞艺的佳品。“彩灯是必不可少的,那时罗店真热闹!这里是四周乡里富裕农民们的商业中心。”朱老师还记得小时候有着金罗店之称的集镇上逢年过节张灯结彩的热闹劲。商人希望生意兴隆,农民祈求年年丰收,所以每年一到春节,千家万户张灯结彩。农历正月十四为“上灯”,十六为“落灯”,正月十五上街出灯,是为庆贺一年的丰收和新年的到来。罗店镇每年的民间灯会场面都十分壮观,特别是集镇沿街的两边商店门口,悬挂了各式彩灯,一到晚上,犹如两条火龙,光彩夺目。

2007年朱玲宝被评为市级罗店彩灯传承人,随着技术的进步,朱老师也自学,将彩灯制作进行了与时俱进的改良。“传承不泥古,创新不离源”是他自己的座右铭。他用坚韧的铁丝来代替柔弱亦断的芦苇,用纺织专用的胶水来取代浆糊,用“拼装法”取代了传统的“绑扎法”。

传统绑扎法制作分成10个步骤,朱老师手拿一个彩灯,坐在阳台的小椅子上娓娓道来:第一步,设计,弯着腰拿着铅笔和直尺,耐心地在纸上一笔一划勾勒出心中理想的模样,然后细心斟酌,为每一个设计配上活泼而灵动的颜色。第二步,放大样,把图纸上的袖珍小巧的小样等比例放大,以便观察细节。第三步便是根据设计选材料,随后通过测量截取所需材料。这是个十分精细的活计,材料的选择需要贴合每一个灯笼自己的特性,这十分体现匠人的功力;而测量时一点点尺寸的差距也会导致灯笼骨架的天差地别。将截取的材料依照设计进行加工、弯折后,便要把这些粗细不一、大大小小的骨架组装起来。之后的工作便更加琐碎和繁杂:糊表、装饰,点缀花边、接缝、制作灯须,无一不是需要耗费大量精力和时间的工序。大概是因为在老艺术家的妙手里把玩过,在时间里浸润过,花灯的每一个细节都栩栩如生,最后将LED灯通以电源,一盏精美绝伦的花灯才算制作完毕。

如此巧夺天工的制作工艺可谓是凝结了老一代花灯制作工匠的心血,为了易学易做,朱老师在课堂教学中创新使用简单的几何图形分开制作骨架,随着彩灯的需要拼装骨架(即拼装法)。这也显示了朱老师的一个心病:罗店彩灯至今没有下一代的传承人。“首先是要由真正热爱花灯艺术、而且是切实小一代的人来继承这一衣钵。”实际上,花灯工艺并非世代相传。朱老师便是从零开始,一听到与花灯有关的内容就急急去看,毫不迟疑,几乎将一生都奉献给了这门艺术。从简易的六角花灯到复杂的精品花灯,从模仿到实践,从学习传统花灯再到将其结合现代的LED光源,朱老师一步步摸索,倾注了几乎全部心血,和家人度过了无数个不眠之夜。这些年来一路走过的点点滴滴,完全是出于对这门艺术的兴趣和热爱。出于对继承人位置空缺的担忧,朱老师指出,希望政府能够考虑在学校推广关于彩灯制作的活动,从而发掘和培养真正对这门工艺感兴趣的人才。“我仍在寻找,寻找传统花灯制作手艺的接班人”朱老师感慨道,“希望更多人了解彩灯之美,让这一中国传统文化祖祖辈辈传承下去。”

传统的民间艺术传承途径绝大部分为师徒单传,口耳相授,民间艺人艺术品的制作技艺,更鲜有详实记录。而考虑到这一点,朱老师根据自己在长期实践中积累的经验编写教材,在古稀之年倾心编写了《罗店艺术花灯制作工艺》,旨在将这艺术发扬光大,使之后继有人。该书详细记载了罗店彩灯的制灯技艺,也在一定程度反映出罗店古镇的昔日之盛,以及民间对彩灯的重视与创造力。并为后人学习了解罗店彩灯技艺提供了书面完备的资料,非常难得!

现在罗店约有20多位老人在坚持制作彩灯,除了每年的龙船节这一重大的彩灯活动外,有时政府为弘扬传统文化会举办花灯活动,或者罗店的彩灯有时与酒楼、庙会合作以丰富人们的日常生活。然而,尽管彩灯在罗店当地具有一定的影响力和知名度,却并没有被广大群众所熟知,以致罗店彩灯工艺面临着无人继承的窘境。传统文化是中华民族的灵魂,如何继承优秀文化是值得人们认真思考的问题。

 

 

 

 

 

 

 

Dela:

Press Kontakt

SISU News Center, Office of Communications and Public Affairs

Tel : +86 (21) 3537 2378

Email : news@shisu.edu.cn

Address :550 Dalian Road (W), Shanghai 200083, China

Lästips