Xiangqi, eller kinesiskt schack, är ett kinesiskt strategiskt  brädspel för två personer. Xiangqi tillhör samma familj som den västliga  schackvarianten, indisk chaturanga, japansk shogi och koreanska janggi. Spelet är baserat på militär strategi och tänkande och kan vara en möjlig föregångare till det schackspel som spelas i väst. Det är mycket populärt över hela Kina, Asien och bland kineser i utlandet.

Det finns många många olika typer av historier om xiangqis ursprung. I en typ av legend säger att xiangqi fick sitt namn efter Xiang. Xiang är Shuns yngre bror, och han skapade xiangqi eftersom tyckte om krig. Sedan förbättrade Han Xing xiangqi.

Som ett strategiskt krigsspel för två är Xiangqi en modell av en konflikt mellan två härstyrkor - målet är att sätta kejsaren schackmatt. Det finns en flod och två fästningar. Efter två-tre partier kommer en genomsnittlig spelare vara förtrogen med brickornas rörelser.

Man spelar med 32 brickor, 16 på varje sida av floden. Den ena hären är blå, grön eller svart och den andra vanligtvis röd. De två härarna är lika, bricka för bricka, men de kinesiska symbolerna symboliserar ord eller sättningar som beskriver varje här. Brickorna rör sig på skärningspunkterna. Linjerna bryts av en "flod" som påverkar två pjäser, soldaten och elefanten. På varje sida av floden finns ett stort X som representerar de två, 9 punkter stora, fästningarna. Två av pjäserna, kejsaren och rådgivaren, kan inte röra sig utanför fästningen.

Pjäserna kan delas upp i fyra grupper: de som inte kan flyttas utanför fästningen; de som inte kan korsa floden; de som kan korsa floden och de som blir uppgraderade av att korsa floden.

Kejsare (eller general), kan röra sig en punkt horisontellt eller vertikalt. Aldrig diagonalt. De båda kejsarna kan inte stå "ansikte mot ansikte", d.v.s. stå mittemot varandra utan att det finns någon pjäs mellan. Kejsarna utövar alltså en viss fjärrverkan mot varandra, vilket inte sällan kan utnyttjas vid t.ex. mattsättning.

Rådgivare (eller mandarin), kan röra sig en punkt diagonalt.

Elefant (röd elefant kallas också minister), kan röra sig två punkter diagonalt. Kan inte hoppa över pjäser.

Häst, kan röra sig en punkt horisontalt eller vertikalt och sedan en punkt diagonalt i samma riktning (aldrig i omvänd ordning). Till skillnad från västerländskt schack kan hästen i kinesiskt schack inte hoppa över pjäser.

Torn (eller vagn), kan röra sig vertikalt eller horisontalt över hela brädet. Kan inte hoppa över pjäser.

Kanon (eller katapult),kan röra sig som tornet, men slår pjäser på ett speciellt sätt; genom att hoppa över en pjäs (antingen en egen pjäs eller en motståndarpjäs) kan den slå nästa pjäs längs samma linje oavsett hur långt bort denna pjäs befinner sig. Kanonen kan inte hoppa över en pjäs om den inte samtidigt slår (och kan inte slå en pjäs utan att hoppa över).

Soldat, kan röra sig en punkt vertikalt innan floden korsas. Därefter kan man välja om soldaten skall röra sig en punkt vertikalt eller en punkt horisontalt. Soldaten kan inte röra sig bakåt och förvandlas inte när den når sista raden. När soldaten uppnått den sista raden kan den därför fortsättningsvis endast flytta horisontalt. En annan skillnad från det vanliga schackets bönder är alltså att soldaten inte rör sig diagonalt när den slår pjäser.

Pjäsernas placering på brädet är alltså enligt följande. Nedersta raden: torn, häst, elefant, rådgivare, kejsare, rådgivare, elefant, häst, torn. På tredje raden står de båda kanonerna och på raden framför dem de fem soldaterna.

Röd gör det första draget.

"Dragupprepning", som i västerländskt schack resulterar i remi, är inte tillåtet i Xiangqi. Det är således inte tillåtet att t.ex. schacka kejsaren fram och tillbaka i en s.k. evig schack. Normalt måste den som är den aggressiva parten, d.v.s. den som hotar, bryta dragupprepningen.

Om en spelare inte kan utföra något drag är partiet förlorat för denna spelare. En s.k. pattställning innebär alltså inte remi (oavgjort), som i västerländskt schack.

Den 7 juni 2008 godkändes Xiangqi av statsrådet för att förtecknas i den andra omgången av det nationella immateriella kulturarvet.