Jag studerar svenska här på SISU och fröken Lovisa är en av vara lärare som är jätte upptagen. Förutom att lära oss svensk hörförståelse och grundläggande svenska kurserna, arbetar hon på en grundskola och lära barnen svenska kurser där. Jag tycker att det är ganska spännande att arbeta med barn, fastän känns det lite trött att kommunicera med dem. Det är absolut kul att komma lära känna olika människor i livet.

På den 8 mars 2017 var dagen för Lovisa att gå på grundskolan och arbeta. Men den här gången åkte jag och mina klasskamrater dit tillsammans. Vi skulle arbeta där på skolan som en lärare och hjälpa till. Det var mycket spännande, tyckte vi. På tunnelbanan pratade vi varandra och diskuterade om undervisningen och barnuppväxten. Då hade vi bestämt oss för att vi kunde lära de barnen hur man skrev olika djur på svenska. Det måste bli intressant.

Klockan tre åkte vi fram till grundskolan som hette Yangjing Experimentell Grundskola. Först hittade vi att de unga studenterna stod på idrottsplatsen och gjorde någonting speciellt. De klädde sig som olika länders lokala folk. En del dansade och de andra paraderade. De skulle visa det på ett sportevenemang nästa månad.

Sedan gick vi till klassrummet och träffade studenterna. De var nästan 11 år som såg ut söta och nyfikna. Där stod Lovisa och välkomna oss. Vi hälsade på och presenterade oss själv till studenterna. Seden började klassen.” Idag ska vi spela ett nytt spel som heter ’rita och gissa ’ .” sa Lovisa och tittade hon på alla, ”Ni får vara delade i sex grupper och sitter i sex kolumner. De här sex tjejer och killar ska leda olika grupper och spela.” Så började de barnen lämna från sina platser och delade sig i grupper. Men barn skulle alltid vara som barn. De pratade mycket och skrattade. Då blev klassrummet ett kaos. Jag undrade om det fanns någonting som kunde lugna barn ner i världen när de var spännande. Men seden hittade jag svaret. När fröken Lovisa sa att spelet skulle börja stannade alla barnen och lyssnade. ”Jag ska tala ett svensk ord till era ledare. Sedan får de beskriva ordet till de första studenterna i varje kolumn. Sedan måste han eller hon rita det ordet på papper och passera papperna till den nästa. De får gissa och skriva ordet på papper och passera till nästa. En rita, nästa skriva, en rita... Till sist får de sista studenter visa bilder och säga ut det ordet. Den snabbaste gruppen ska vinna.”

Så körde vi med ”giraff”, en djur som kom från Afrika. Alla kunde rita en giraff men en del av bilder såg ut som häst eller dinosaurus. Barnen ritade så snabbt som möjligt så giraff blev olika odjur. Sedan hade vi ”jultomte”, som är rätt svårt att rita. Förutom studenterna mådde utmanande att rita, gjorde vi så hårt som möjligt också. Till sist hittade vi tomtar med olika kläder och färger. Det sista ordet var ”Pippi Långstrump”. Det är dags att visa våra ritning talanger. Men till sist blev Pippi en pajas eller bara ett par strumpor. Alla skrattade.

Nu fick barnen som var i femman läsa svenska eller andra språk. Jag var chockad och glad. De här studenterna skulle kommunicera mycket med utlänningar och arbeta på spridningen av kinesisk kultur i framtiden. Ganska kul!