Vår drömmars stad

Pojken drömde. Staden väntade. (Fogelström 1960)

Bokens huvudperson Henning som var landsortsbo och sökte ett nytt liv i den stora okända staden, leder den hela historien. Han är som vanlig människa men hade lite tur så han lyckades att leva i staden med sina ansträngningar samt vänners hjälp.

Södermalm på 1800-talet

(Löfman, C. P. 1881)

Med utvecklingen av berättelsen så träffade vi Hennings vänner. Kulturella varianter fanns, trots att de var i samma land, i samma stad. Skillnaderna utspelades sig åskådligt när de inte kunde nå en överenskommelse. Det fanns tjejer som ville bli av med fattigdomen och gifte sig med rika män, kvinnor som inte bry sig om att prostituera sig, troende som väntade på revolutionen, arbetskraft som jobbade under hela året och slöfockar som var försjunkna i egna drömmar. De människorna var som en spegel, något som reflekterade problem, konflikt samt verklighet.  

Södermalm på 2000-talet

(Batintherain 2005)

Ironisk nog är bokens titel Mina Drömmars Stad. Människor se bara sköna drömmar och bry sig inte om mörkret, smutsen som är djup under stadens vackra bild, men ändå sökte många av dem dit, gav sitt blodsoffer. Verkligheten är ju sorglig och grym, men ändå förekommer drömmar kvar. Man har drömmar och drömmar är i ens hjärta.

Vem kan tacka nej till en plats där ens drömmar skulle kunna förverkligas? Svaret, tycker jag, är ingen. När alla kämpa för sina drömmar och gör stora ansträngningar för att förbättra staden så blir staden naturligtvis bättre.

Shanghai, Kina

Det råder ingen tvekan att det finns en stad inom var och en som man vill gärna ge bidrag till och leva i, till stor del ens hemstad. Det spelar ingen roll om staden är stor eller liten, modern eller traditionell, våra drömmar är fastnade i jorden. Det finns en välkänd sanning att man inte får tappa bort sina rötter eftersom det är platsen var drömmar börjar och skulle förverkligas.